ERFARENHET FRÅN POLISEN

Manipulerade och gömda bilder
– En utmaning i utredningarna

I tidigare års rapporter har vi frågat poliserna vilka utmaningarna de möter i utredningar av sexuellt övergreppsmaterial på barn. I NetClean-rapporten 2016 framkom att de stora utmaningarna var kryptering, anonymiseringstekniker, livestreaming och ”deleters” (personer som konsumerar material och sedan raderar det). I NetClean-rapporten 2017 återkom kryptering och anonymiseringstjänster som stora utmaningar i utredningsarbetet, men även molntjänster och användningen av chattrum och appar tillkom.

I årets undersökning har vi valt att titta närmare på de utmaningar som poliserna ställs inför när förövare på olika sätt gömmer eller manipulerar innehållet i bilder. Vi ställde frågor inom två olika områden: Hur vanligt det är att själva innehållet i bilderna manipuleras för att göra det svårare att identifiera personer eller miljöer, samt hur vanligt det är att förövare försöker gömma bilderna eller filerna på olika sätt på sin dator eller på nätet.

INGET ENTYDIGT SVAR

Svaret på frågan hur vanligt förekommande det är att bilder göms på olika sätt är inte entydigt. Lite mindre än hälften av poliserna svarar att det är vanligt eller mycket vanligt att förövarna på olika sätt försöker gömma filerna. Samtidigt svarar nästan lika många, närmare 40 procent, att det är ovanligt eller mycket ovanligt.

Hur vanligt det är förövarna på olika sätt har försökt gömma sexuellt övergreppsmaterial på barn: 

Diagrammet visar hur stor andel av respondenterna som har sett respektive åldersgrupp i sina utredningar, samt vilken åldersgrupp de bedömer som vanligast i utredningarna. Respondenterna har kunnat kryssa i flera alternativ.

Siffrorna för hur vanligt det är att det visuella innehållet i bilderna manipuleras ser liknande ut. Drygt 40 procent svarar att det är vanligt eller mycket vanligt, och nästan lika många svarar att det är ovanligt eller mycket ovanligt.

Hur vanligt det är att förövare manipulerar innehållet i bilderna eller filmerna för att försvåra identifiering av personer eller miljöer:

Diagrammet visar hur stor andel av respondenterna som har sett respektive åldersgrupp i sina utredningar, samt vilken åldersgrupp de bedömer som vanligast i utredningarna. Respondenterna har kunnat kryssa i flera alternativ.

På frågan om de här metoderna blir vanligare svarar ungefär hälften att de blir vanligare, medan den övriga hälften inte ser någon förändring.

Följande citat illustrerar variationen i svaren:

”Även om vi pratar om det här så händer det sällan, kom ihåg att misstänkta lever i sin egen bubbla. De är lata och vill komma åt sitt material snabbt. De är inte nödvändigtvis tekniskt kunniga […]”

”De försöker gömma material i ungefär 10 % av mina utredningar.”

”Ökat lite, men inte oöverstigligt.”

”Ökat kraftigt – det finns så många nya och säkra applikationer som erbjuder krypterad förvaring. Samt de webbrelaterade applikationerna som inte sparar någon data.”

Huruvida det har blivit vanligare eller inte att förövare försöker gömma sexuellt övergreppsmaterial på barn: 

TRE KATEGORIER AV UTMANINGAR

De utmaningar som poliserna möter i form av manipulation av bilder och att bilder göms kan delas in i tre kategorier. Den första handlar om att det visuella innehållet i bilderna manipuleras, den andra handlar om att förövarna på olika sätt försöker gömma filerna och den tredje handlar om kryptering.

Manipulation av bilder

Resultatet visar att poliserna möter olika typer av manipulation av själva innehållet i bilderna, oftast som ett sätt att försöka dölja identiteter på personer eller bakgrunder i bilderna. Det specifika svar som flest uppgav, nästan en fjärdedel (23 procent) av poliserna, är olika sätt att försöka dölja offrets och/eller förövarens ansikte. Det handlar oftast om att på olika sätt sudda ansiktet, eller lägga en svart ruta eller någon annan form av bild över det. Bilderna kan även beskäras för att ta bort ansikten. Ibland är bilderna istället närbilder där man inte ser några ansikten. Poliserna berättar också att de ser bilder där man har klippt in ett barns ansikte i vuxenpornografi, alternativt klippt in ansikten på andra barn än det fysiskt utsatta barnet i övergreppsmaterial.

Delvis i kontrast till de här metoderna, och som en möjlig förklaring till det oklara resultatet om hur vanligt manipulation av bilder är, berättade Taskforce Argos i en intervju i NetClean-rapporten 2017* att i de nätverk där sexuellt övergreppsmaterial på barn delas anses anonymiserade bilder ha ett ”lägre värde” än bilder med mycket detaljer.

* NetClean-rapporten 2017. Kommentar till Insikt 7: ”Vi behöver lära barn att vara säkra på nätet.”

Huruvida det har blivit vanligare eller inte att förövare manipulerar innehållet i bilderna eller filmerna: 

Diagrammet visar hur stor andel av respondenterna som har sett respektive åldersgrupp i sina utredningar, samt vilken åldersgrupp de bedömer som vanligast i utredningarna. Respondenterna har kunnat kryssa i flera alternativ.

Filer som göms

En annan utmaning är de försök som förövare gör för att gömma filer. Det kan handla om filer som ligger i molntjänster och i gömda appar för bilder, eller att man använder sig av darknet/TOR, virtuella maskiner eller olika antiforensiska metoder. Nästan en femtedel av poliserna (18 procent) nämner att de ofta ser försök att dölja att en bildfil är just en bildfil. Drygt en av tio poliser (13 procent) nämner också olika sätt att gömma material i komplexa filstrukturer, och en av tio poliser (10 procent) nämner att de ofta ser bildfiler som ligger i andra typer av filer, såsom bilder som ligger i ett worddokument eller i en pdf.

Kryptering

Det vanligaste utmaningen, som nästan en tredjedel (32 procent) av poliserna i undersökningen nämner, är kryptering. Det är en utmaning som har varit genomgående i samtliga NetClean-rapporter som har undersökt de utmaningar som polisen möter sina utredningar.

Kommentar till insikt 5:

“I projektet ”Trace an Object” hjälper detaljerna polisen
att identifiera barn”

Cathal Delaney
Head of Team, Analysis Project Twins, EC3, Europol

Läs kommentaren här

I projektet ”Trace an Object” hjälper detaljerna polisen att identifiera barn

Vår erfarenhet är att användningen av kryptering i utredningar med sexuellt övergreppsmaterial på barn ökar i takt med att dessa tekniker ökar generellt i samhället. Det är svårare att uttala sig om manipulation av bilder och olika sätt att gömma material. I majoriteten av de utredningar som vi arbetar med har förövaren inte manipulerat bilderna eller använt sig av olika tekniker för att gömma materialet. Det betyder dock inte att teknikerna inte är på väg att bli vanligare. Det är framför allt de mer avancerade förövarna som försöker skydda sin identitet på olika sätt som använder sig av dessa tekniker.

Bilder på specifika objekt

Det är alltid en avvägning hur mycket information vi ska dela med oss av inom det här området, eftersom det drar uppmärksamhet till den roll som detaljer i bilder har i arbetet med identifiering av offer. I projektet ”Trace an Object” har vi dock valt att ta hjälp av allmänheten i utredningar där vi annars inte hade kommit längre, för att hjälpa oss att hitta barnen på bilderna. På www.europol. europa.eu/stopchildabuse lägger vi upp bilder på specifika objekt, samt förklarar vad det är vi vill veta om föremålet eller platsen på bilden.

Allmänheten kan, helt anonymt om de vill, skicka in tips till sajten. Tipsen hanteras sedan av Europols specialiserade grupp för identifiering av barn, som skickar vidare relevanta tips till det land som tipset härrör från. Därefter är det respektive lands polismyndigheter som väljer hur de går vidare med tipset.

Åtta barn har identifierats

Vi har arbetat med ”Trace an Object” under snart ett och ett halvt år, med goda resultat. Vi har sedan starten bett allmänheten om hjälp med 145 olika objekt, och har bekräftade siffror på att åtta barn har identifierats och att en misstänkt har arresterats som följd. Det är åtta barn som vi inte hade hittat utan projektets och allmänhetens hjälp.

Vi lägger mycket tid på att säkerställa att projektet fungerar som det är tänkt. De bilder som läggs upp på webbsidan kommer från fall där vi har uttömt alla andra möjligheter och vägar till att identifiera barnet på bilden. Innan en bild publiceras på sajten går vi igenom en väl utarbetad process med interna granskningar och tillstånd från bland annat den polismyndighet som äger fallet från början. Vi notifierar även andra polismyndigheter för att ge dem en chans att lösa fallet på annat sätt.

Tacksamma över responsen

Responsen från allmänheten har varit mycket positiv och vi är tacksamma över den spridning som ”Trace an Object” har fått, eftersom det innebär att vi får in fler kvalitativa tips. Det har varit ett framgångsrikt projekt och vi ser fram emot fortsatt positiva resultat och fler identifierade barn.

 


Europol och European Cybercrime Centre (EC3)

Europol hjälper EU:s 28 medlemsstater i kampen mot allvarlig internationell brottslighet och terrorism. Europol inrättade European Cybercrime Center (EC3) 2013 för att stärka polisens arbete mot IT-brottslighet i EU och hjälpa till att skydda europeiska medborgare, företag och stater från brott på nätet.